hero
21 NOVEMBER, 2023

Guide: Sju framgångsfaktorer för att välja rätt teknik i skolan

Interaktiv pedagogik, ALC (Active Learning Classroom) och hybridundervisning; tre stora trender som haft stort genomslag i skolvärlden de senaste åren. Så hur ser vi till att vi får smarta tekniska lösningar som fungerar med dessa nya arbetssätt? Vi har identifierat sju framgångsfaktorer från vårt arbete i universitets- och skolvärlden. Ta del av dem i guiden nedan.

AV-teknik, en central del i modern pedagogik

Dagens läromiljöer är i förändring. Ett tydligt exempel är att många elever ser det som en självklarhet att kunna studera på distans. Dessutom går pedagogiken alltmer mot dynamiska och interaktiva inlärningsmiljöer, med eleven i centrum. Målet är att skapa förutsättningar som främjar samarbete, kreativitet och engagemang.

Inte sällan arbetar elever i mindre grupper, använder digitala verktyg för att skapa och dela innehåll, och engagerar sig i problembaserat lärande. I dessa läromiljöer fungerar pedagogen inte bara som en informationskälla utan också som en guide eller mentor som stödjer studenternas lärprocess.

Har skolan rätt teknik för att hantera dessa nya behov?

Att möta förändrade behov, både hos pedagoger och elever, kräver en flexibel och ofta ganska tekniskt avancerad lösning. Det är särskilt utmanande att hitta lösningar som passar lika bra i det fysiska klassrummet som på distans.

Så hur får vi AV-teknik att förstärka och berika inlärningsupplevelsen?


I den klassiska ”broadcast-pedagogiken” kan inte så mycket gå fel med det tekniska. Oftast räcker det med en laptop och en projektor. Med ALC och hybridundervisning blir tekniken både mer integrerad och avancerad. Det blir fler faktorer som påverkar hur resultatet kommer att bli och risken för att lösningen inte möter användarens behov ökar. Därför blir förarbetet desto viktigare.

Här nedanför går vi igenom sju faktorer som spelar stor roll för att underlätta planeringen och göra projektet framgångsrikt.


1. Involvera pedagogerna tidigt i arbetet


Risken om man inte involverar användarna tidigt i processen är att man får ett glapp mellan vad pedagogerna är trygga i att använda och hur lokalerna är tänkta att användas. Det kan leda till att man upphandlar teknik som inte användarna blir nöjda med. Man bör därför, redan från start, skapa en styrgrupp av slutanvändare som får vara med i planering och kravställning. Vår erfarenhet är att pedagoger och lärare ofta känner sig förbigångna och det ökar risken i projektet.


2. Viktigt att inte låsa sig till en teknisk lösning för tidigt


Många gånger tar en upphandling i skolvärlden flera år, från planering till slutförd installation. Vår erfarenhet är att både teknik och behov ändras under tiden. Därför är det viktigt att vara lyhörd och kunna addera lösningar och funktioner över tid. Börja med en grundfunktion som kan skalas upp över tid.


3. Välj modulära och utbyggbara lösningar


De senaste åren har den tekniska utvecklingen gått från fasta lösningar till modulära som skickar bild och ljud över nätverk. Den stora fördelen med modulära lösningar är att de är flexibla och skalbara över tid, till skillnad från fasta lösningar. Med en ”fast” lösning som inte är utbyggbar behöver ni byta ut hela enheten om ert behov ändras, något som är både ekonomiskt och miljömässigt kostsamt.


4. Sätt skalbarhet som ett krav


I morgondagens interaktiva, hybrida läromiljöer kommer skärmar och monitorer bli en alltmer integrerad del av läroupplevelsen. För att alla ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, oavsett om man deltar fysiskt eller på distans, krävs både kameror och monitorer. Här utvecklas tekniken löpande efter vilka funktioner videoplattformarna erbjuder, så tänk på att ta höjd för skalbarhet och flexibilitet när ni väljer lösning.


5. Ta bort barriärer mellan IT och AV


Samtidigt som det är lätt att se fram emot all spännande AV-funktionalitet som man vill implementera finns risken att mötas av en bister nätverksansvarig som säger ”det här kan man inte göra”. Så säkerställ att ni har ett nära samarbete mellan medarbetarna inom IT och AV. Från kravställning och framåt i projektet. Den moderna AV-tekniken ställer krav på IT- infrastrukturen på ett sätt som den inte gjort tidigare. Inte minst när distributionen av AV numera allt oftare går över nätverket.

Idag vill man till exempel kunna skicka bild och ljud vart som helst i skolans lokaler. Det skapar många möjligheter och gör att man kan utnyttja lokaler och utrustning på ett flexibelt och kostnadseffektivt vis. Se till att inkludera IT-avdelningen i ett tidigt skede så att nätverksförutsättningarna inte blir en begränsande faktor. Inte sällan blir en så enkel sak som brist på nätverksutgångar en bromskloss. Det är väldigt onödigt.



6. Fokusera på konsekvent, enkel användarupplevelse


Om man lägger undan allt som har med teknik, IT och AV att göra för en stund, så är det till syvende och sist alltid användaren det handlar om. AV-projekt handlar om att ta en komplex teknisk lösning och omvandla den till en smidig och lättanvänd användarupplevelse som inte behöver manual för att fungera. Då är det viktigt att gränssnitt och funktioner fungerar på samma sätt i alla lokaler. Enkelhet och igenkänningsgrad är extremt viktigt.


7. Ta hjälp med kravställningen


Att kravställa så att man får en modern, skalbar lösning som blir enkel att använda för användarna är en utmaning. De absolut viktigaste punkterna har vi tagit upp här ovanför. Det handlar om att förstå användarna, översätta pedagogikens behov till teknik och att ha ett nära samarbete mellan IT och AV. Men det handlar förstås också om att ha god inblick i alla möjligheter och begränsningar som dagens AV-system medför. Så prata med din AV-partner och ta hjälp med kravställningen tidigt i projekt - uppfinn inte hjulet själv.

Klassrum